Boken jag läste heter PS jag älskar dig. Jag är rätt intresread av kärleks romaner oh tänkte att detta kan bli kul att läsa. Jag läste baksidan och föll för iden. Och så började jag läsa den. Författaren hade skrivit på ett sätt som var lätt att förstå. Hon formulerade sig väldigt bra, och lyckades skriva så att man blir fast redan från första stycket. Men det var inte bara skrivandet som gjorde att man var tvungen att fortsätta läsa den, själva centrala iden var så spännande att man ville verklingen veta vad som kommer att hända i nästa sida, och den därefter. Små överraskande saker hände lite här och där. Och man får såklart inte glömma humorn som fanns i boken, några skämt här och där gjorde att berättelsen inte togs på allvar hela tiden, det lättade upp stämmningen och att boken inte blev en deprimerande berättelse om enbart kärleken och döden.
Jag hoppades på en mysig läsning med många kärleksförklaringar, men samtidigt förväntade jag mig många sorgliga och smärtfulla minnen. Samtidigt ville jag verkligen ha många känslor inblandade. Om man skriver om döden så ska det finnas många starka, kraftfulla, påverkande känslor som författaren beskriver väl. Det var percis så i denna bok. Det var som en berg och dalbana av känslor. Holly (huvudpersonen i berättelsen) mår lite bättre i ett kapitel, bara för att gå i en ny depression i kapitlet därefter. De små saker hon hittar som påminner om Jerry (den som dör) får henne att må bättre då hon känner att han fortfarande är med henne. Samtidigt sörjer hon ännu mer och mer över det faktum att hon aldrig kommer att se honom igen. Det var precis den läsning jag hoppades på, om inte bättre. Klart den bästa sommarboken att läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar